skrubu

CNN:llä on kansalaisjournalisteille avoin uutispalvelu iReport joka, palvelun oman otsikon mukaan, on editoimaton ja suodattamaton (”Unedited. Unfiltered.”) ja jossa joku irvileuka oli julkaissut eilen perättömän ’uutisen’ jonka mukaan Steve Jobs oli saanut sydänkohtauksen. Tämä mielikuvituksen tuote sai Applen osakkeen notkahtamaan oikein kunnolla.

Juttua on tietenkin puitu ympäri internettiä. Se on ollut aika mielenkiintoista seurattavaa. Tässä kolme eri näkemystä asiasta:

TechCrunchissa epäillään hiukan kansalaisjournalistien arvoa uutistuotannossa, kuitenkaan polkematta kaikkia lokaan vaikka joukosta löytyykin mätiäkin omenoita. Samalla pohditaan julkaisukanavan merkitystä:

But as this incident shows even the an unvetted report carries more weight than if it had appeared on Twitter or a random blog because it is on a CNN site. And that may be purely because it gets distributed more broadly. It could also be because people tend to believe what they read on CNN-branded sites.
–
Erick Schonfeld, TechCrunch

Publishing 2.0 syyttää CNN:n palvelua asiasta, eikä kansalaisjournalista. Vika on avoimessa järjestelmässä johon kuka vaan voi julkaista tarinoitaan. Kyse ei ole siitä kuka on tarpeeksi pätevä tai älykäs journalistiksi:

The issue with citizen journalism is not about who is qualified or smart enough to be a journalist. It’s about TRUST and TRANSPARENCY. It may not be brain surgery, but (dis)information in the wrong hands does have the potential to do real harm. There’s a reason why journalism has developed standards for reporting, sourcing, fact checking, and accuracy.
–
Scott Karp, Publishing 2.0

CNN:n Tech Check pahoittelee tapahtunutta. Vaikka huijausjutun julkaisija olikin idiootti, on CNN:n mukaan myös finanssialalla syytä itsetutkiskeluun:

How unfortunate. But such is the ridiculous climate on Wall Street right now. I hope they find this guy who wrote this post. But all the traders who dumped Apple shares based on that garbage have some searching of their own to do. Soul-searching. Selling first and asking questions later is the work of amateurs.
–
Jim Goldman, CNN Tech Check

Lisää luettavaa asiasta esim. uudistuneen Googlen blogihaun kautta.

Idag har man då följt med hur fel det kan gå.

Nu, när case restaurang Lehtovaara sakteligen efter tre år blivit glömt, upprepas motsvarande. Denna gång är det restaurangen Nuevo Latino i Helsingfors som med sin okunnighet om hur saker kan eskalera på nätet har fått mera publicitet än de (antagligen) förväntat.

Mikko Eerola med sällskap åt på restaurangen och sin vana trogen skrev han om det på eat.fi. Maten ansågs god (fyra poäng av fem) men för dyr (2/5 poäng), dessutom var sällskapet missnöjd med servicen (2/5 poäng). Senare kommenterade Eerola restaurangen på Jaiku-kanalen #eatfi.

Tydligen var detta inte i restaurangens smak och de bara inte skickade ett hotmejl till Eerola (som han publicerade), utan också kontaktade Eerolas frus arbetsplats om saken.

Inte helt oförväntat har saken skapat en hel del skriverier i Jaiku och de finska bloggarna. Även tidingar har skrivit om saken (Ilta-Sanomat, hs.fi) och åtminstone Radio Helsinki har nappat på incidenten.

Och med eskaleringen av uppståndelsen (som hämtat en hel del badwill för restaurangen och vilket skulle ha kunna undvikas med lite förståelse om hur saker och ting på nätet fungerar) samlas det en hel del kommentarer i skriverierna. Inte minst på Eerolas egna blogg, där någon anonym person skrivit bland annat: ”Dö, satans pisshuvud”. I kommentarerna undrar vissa om det är krögaren själv som valt att skända Eerola anonymt.

Om yttrandefriheten stör förtagsamheten, kan man göra det till en lagfråga.
–
Pertti Cestoni (restaurang Nuevo Latino) i Digitoday

Det kommer att vara riktigt spännande att följa med hur det intressanta fallet Nuevo Latino vs. Eerola kommer att utvecklas. För de som vill läsa en noggrannare utredning om saken (på finska) gör väl i att läsa hur Erkka summerat dagens händelser. De som preferar engelska kan klicka sig antingen till ButtUgly och/eller nettiapina.fi.

En livslögn att dö för / Det är läggdags / För skämten

Jag hittade en spånbana igår när jag var ute och gå. En kort spånbana. Den är bara en kilometer och tio meter, men för min obefintliga kondition passar den bra. Kanske jag någon dag orkar springa hela varvet runt. Nu var det bara några testvarv med raska steg som gällde.

Vädret var vackert, luften doftade sommar. Så sommar som det kan dofta i en liten skogsdunge i stan.

På vägen hem hörde jag ”…en livslögn att dö för…” från hörlurarna precis när jag såg en tom Kent-ask på gatan. Något i den incidenten fick mig att tänka.